What a difference a year makes!
När man pluggar i Umeå så får man en inloggning på fronter. Där ska man skapa en egen sida, med bland annat en bild. Så jag satte igång och letade efter en bild på min dator. Och fick en smärre chock. Jag har funderat ett tag om jag verkligen skulle göra ett sånt här inlägg. Mest för att jag inte vet vem som läser, och hur de kommer tolka inlägget. Så låt mig poängtera att det inte handlar om vikten. Utan om mitt knä, och hur mycket jag har kämpat för att först slippa halta (vilket jag faktiskt gjorde till och från för ett år sen) och till sist för att inte ha ont alls.
.
.
Jag gick till flera läkare. Röntgades och kollades. Ingen hittade något fel. Sen lyckades jag få träffa en specialtist i Lund och åkte hem för att träffa honom. Han konstaterade att min sena som går från knäskålen och upp är söndrig. Han berättade att det finns inget "bot" men med viktnedgång och träning skulle jag kunna bli helt symtomfri.
Jag (som kanske inte var som starkast då) hörde bara att det inte fanns något bot. Så det var först efter att min familj stöttade mig att börja träna som jag tog tag i det. Vd höstlovet 2010. Nästan ett år sen.
.
.
1 år och 10 kg senare har jag nästan aldrig ont. Ibland när jag tränar för mycket så kan jag få lite ont men det försvinner om jag tar dt lugnt ett tag. Idag är jag stark, och jag vet att jag har en bit kvar, men jag har inte bråttom. Jag bantar inte, och har inte gjort under det här året. Jag äter efterrätt när det bjuds och äter pizza om jag är sugen. Jag försöker hålla mitt intag av snabba kolhydrater så lågt som möjligt på vardagarna men annars gör jag inget speciellt.
.
Men seriöst. Det var inte vikten som var det viktigaste i den här processen. Det var att slippa ha ont. Om du som läser detta inte är pinnsmal och ser ut som tjejerna i tidningarna så skit i det! Du är fin precis som du är och värd att älskas precis så. Min kropp gick sönder och jag är tvungen att jobba för att vara smärtfri. Thats it. Men jag är rätt stolt över mig själv, if I may say so myself!
Kommentarer
Postat av: kajsa
<3
Postat av: kajsa
me so proud!
Postat av: bloggtanten/kottenliv
me more proud
Postat av: Åsa
Du har gjort ett kanonjobb, men sen har vi kollegor som ser till att efterrättsintaget blir mindre tack vare att man måste använda "killer-tricket" för att få en bit ;-)
Kill the shit ;-) ;-)
Trackback
